Camillas boklåda

Det har väl knappast undgått någon bokälskare att bokrean drar igång på tisdag. Mig hade det faktiskt (nästan) undgått. Inte hade väl jag tänkt att den var ett återkommande fenomen, lika regelbundet som julen eller midsommar eller påsken eller vilken som helst annan årlig högtid... Mycket beror det på att min lilla lilla plånbok inte tillät mig att köpa något på förra årets rea, så då förträngde vi bokreafenomenet helt och för alltid. Nästan. Fast i år har jag råd (och lust!) att shoppa.

Och det råder lite olika åsikter om rean. Hos Erika och Mårten läser jag om att bokrean har reat ut sin själ och till och med om att bojkotta bokrean. Jag är själv lite kluven till det här bokreafenomenet. Å ena sidan ser jag i katalogerna böcker som jag nog inte skulle köpt annars, typ Bonniers stora bok om måleriets historia som jag nog kommer att köpa i år. En bok som jag ju vill ha, men inte skulle köpa till ordinarie pris. Jag gillar oxå tanken på att vid ett tillfälle per år storhandla böcker, att passa på att köpa böcker som man tidigare har fingrat på, men tyckt varit för dyra (något som nu är mindre aktuellt iom sänkning av bokmoms och min något förbättrade privatekonomi). Bokreakatalogerna fungerar oxå som läsinspiration och en del titlar hamnar i bokboken för senare bibblobesök. Och sen finns det förstås en tjusning i att läsa katalogerna från de olika bokhandlarna, sammanställa listor på vilken bokhandel som har den billigaste boken och stå och göra en snabbräd vid midnatt för att få tag på de åtråvärda nya kärlekarna (som jag i år inte har bestämt mig för hur jag ska göra, på tisdag inträffar ju en annan Viktig Händelse som förutsätter att jag är utvilad och förberedd).

Å andra sidan är jag totalt emot den kommersialism som upptryckandet av speciella bokreaupplagor innebär: böcker som är billiga både i den monetära bemärkelsen men även i kvalitet. De böcker jag köper, oavset inköpstillfälle, ska vara böcker av BRA kvalitet och då köper jag de hellre till ordinarie pris för att få en bra bindning. Blir jag sugen på dubbelt billiga böcker, så är det för att jag vill åt läsupplevelsen och inte själva den fysiska boken och då går jag hellre till bibblan.

Jag är oxå lite kluven till det här med att köpa spillrans nya böcker. Jag samlar ju på läsupplevelser och går faktiskt i första hand till bibblan för att få dessa (ska räkna ihop nångång hur mycket pengar bibblan sparar mig jämfört med att köpa alla de böcker jag läser). Jag köper oxå hellre böcker på secondhand än i bokhandel (något Erika oxå skriver om). För halva priset av en ny pocketbok fick jag till exempel igår fem relativt nya pocketböcker och en lite äldre som var ett riktigt guldkorn. Att handla böcker är för mig att fynda.

Men visst gör jag fynd i bokhandlar: "Shantaram" på engelska fick jag för en dryg hundralapp på Pocketshop, Manguels "En historia om läsning" på Adlibris till ordinarie pris för att min förälskelse inte kunde hindra mig. Och fynd kan oxå vara att köpa en bok till ordinarie pris för att få ett helt orört exemplar som jag kommer att vara en första att läsa (som Shantaram). Men igår fyndade jag "Les Miserables" i Wordsworths engelska pocketutgåva för 2x5 kr i som praktiskt taget var oläst; Anja Snellmans "Rädslans geografi" (som har stått i min bokbok läänge nu) för en femma och en bok från 70-talet om att lifta genom Afghanistan, Irak, Indien och Pakistan som jag inte ens visste fanns eller att jag ville läsa, förrän jag stod med den i handen (Thomas Löfströms "Liftaren" och "Vägen till Kathmandu" i samma bok, åtråvärd iom nyfunnen fascination för det så kallade österlandet).

Sannolikheten att göra fynd är så mycket större på ett antikvariat eller på Myrorna/Stadsmissionen/Hjärta till hjärta, eftersom utbudet inte är givet. Till en bokhandel kan man bege sig på jakt efter en speciell bok och vara ganska säker på att finna den, men till en secondhandboklåda gör man bäst i att gå med öppna ögon, för där vet man aldrig vad man kan finna.

Var köper ni helst böcker? Och ska ni shoppa nåt på bokrean?

Nu är den beställd: bokhoretröjan jag blev så förälskad i att jag jobbade extra! (Jag har bara inte kommit mig för att lägga beställningen tidigare, men nu som liten belöning för dagen, så!). Jag hoppas lite på att lördagar och söndagar inte är helgdagar i Tyskland, så att tröjan kommer hem till mig snaaaart, jag vill ju ha den nuu ;) Helst skulle en DHL-snubbe få knacka på dörren direkt efter att jag klickat "bekräfta beställning".

Annars går dagarna just nu ut på att leva långsamt, därav det sparsamma bloggandet. Energin går åt till att ta sig upp på morgnarna och få vardagen att fungera. Och jag omges visst av människor som lånar ut snöret till sin(a) ballong(er) när min inte riktigt orka lyfta mig. Bästaste C och bästaste S har bjudit på chokladtårta, iransk (?) sång, filmsällskap och svärfamiljen har erbjudit sovutrymme och telefontid x2. Och så kom bästaste bästaste syster och höll mig sällskap ett par dagar, bara sådär. Bästaste bästaste ni, jag är så tacksam för att ni finns!

Och vill ni, så får ni hålla en tumme för mig på tisdag, 26/2, klockan 14. Jag talar om sen om det hjälpte. Och förstås vad det gällde. Spännande saker är på gång...

Läste hos bokhora att Doris Lessing var intervjuad i DNs boklördag och grämde mig över att det är Svenskan vi har till frukostbordet. Sen hittar jag hos Expressens bokblogg en länk till artikeln o min söndagsförmiddag är räddad. Hon är så cool, tanten: bara en sån sak som att slarva bort nobelplaketten bland högarna av papper och böcker! Jag gillar henne skarpt! :)

Erika gav sig ett som belöning för en lyckad tenta, Spectatia ogillar dem för att de inte ger henne läsinspiration och Ylva förvackrar (oerhört vackert ord, för övrigt) sitt med broderi. De senaste dagarna har jag läst flera inlägg om pocketfodralen. Jag har flera gånger förtjust klämt på och valt mellan dessa söta kreationer på Pocketshop, men aldrig kommit mig för att köpa. Behöver jag egentligen ett?

Jag läser ofta, men inte alltid, pocketböcker och låter dem utan skydd ligga och drälla i väskan/ryggsäcken. Det har hittills gått bra, de blir inte skavda (min väska är inte så stor..) och bokmärken trillar inte ur (eftersom jag hittills har använt ett magnetiskt). Det skulle möjligen vara för det fiffiga bokmärkesbandet då, så att jag slipper göra hundöron (som jag tvingades till när jag tappade mitt magnetiska bokmärke nånstans mellan tåget och spårvagnen ).

Men jag älskar formen på fodralen, så perfekt proportionelig, mönstrena (neoprenblommorna man kan se i länken ovan och tunnelbanekartan med författarnamn som stationer) och idén att med vackra tyger omhulda sina kärlekar. Kanske kunde man i fodralet dessutom förvara sin Thumb thing, för mer svårförvarad liten pryl får man faktiskt leta efter!

Använder du pocketfodral? Varför/varför inte?

Erika på Böcker med mera tipsar om Internationell författarscens samtal med författare inför publik i Kulturhuset i Stockholm . Förutom att hon länkar till vårens program, så tipsar hon om att Kulturhuset i samarbete med Kunskapskanalen ska visa utvalda författarsamtal på tv! Perfekt för en annan som inte kan hoppa iväg till el Stockholmo bara sådär!

Jag tänkte försöka fånga samtalen med Sarah Waters, Jenny Diski och Mircea Cãrtãrescu (hur uttalar man det namnet?) och kanske några till.

Programmen för tvsändningarna hittar ni här!