"Det tysta övertagandet. Den globala kapitalismen och demokratins död" av Noreena Hertz
Just nu pendlar jag till jobbet, vilket ger mig en massa tid att läsa. Den utnyttjar jag till att läsa böcker som ger mig tankemat, alltså inte i förstahand skönlitterära böcker.
Nyss avslutade jag Noreena Hertz "Den globala kapitalismen och demokratins död", som handlar just om den globaliserande kapitalismens konsekvenser för nationalstaten och demokratin. Boken kom 2001 och en del har förstås hänt sen dess, men hon analyserar världsläget på ett kristallklart sätt och är oerhört övertygande när hon säger att vi faktiskt inte kan fortsätta ha det på det här viset.
Av världens 100 största ekonomier är 51 företag (!) och endast 49 länder (!!) och företagen får allt större makt över politiken. Hon menar att ekonomin till och med ÄR den nya politiken: företagen använder ekonomiska argument för att spela ut regeringar mot varandra när det gäller att få så fördelaktiga villkor som möjligt för sin verksamhet; länders befolkningar har övergett valurnorna som påtryckningsmedel och röstar istället med plånboken eller ute på gatorna och politikerna ägnar sig inte längre åt traditionell politik, utan vänder sig istället till näringslivet.
Men det är inte helt svart eller vitt; företag tar i viss mån över uppgifter som staten tidigare hade: tillhandahåller sjukhus (gruvföretag i hiv-drabbade Sydafrika), skolor och bostadsområden. Vilken roll spelar företagen egentligen?
Hertz lösning på hur vi kan komma undan en planet där företagen sätter agendan är inte helt trovärdig, eftersom det verkar en aning svårgenomförbart, men hennes analys av situationen är definitivt trovärdig och viktig att diskutera. Jag vill inte ha en värld där demokratin inget är värd och där vi inte längre kan förlita oss på ett samhälle för att ta hand om oss när vi blir gamla eller skröpliga!
Tänkvärt och diskussionsväckande. Läs!
Nyss avslutade jag Noreena Hertz "Den globala kapitalismen och demokratins död", som handlar just om den globaliserande kapitalismens konsekvenser för nationalstaten och demokratin. Boken kom 2001 och en del har förstås hänt sen dess, men hon analyserar världsläget på ett kristallklart sätt och är oerhört övertygande när hon säger att vi faktiskt inte kan fortsätta ha det på det här viset.
Av världens 100 största ekonomier är 51 företag (!) och endast 49 länder (!!) och företagen får allt större makt över politiken. Hon menar att ekonomin till och med ÄR den nya politiken: företagen använder ekonomiska argument för att spela ut regeringar mot varandra när det gäller att få så fördelaktiga villkor som möjligt för sin verksamhet; länders befolkningar har övergett valurnorna som påtryckningsmedel och röstar istället med plånboken eller ute på gatorna och politikerna ägnar sig inte längre åt traditionell politik, utan vänder sig istället till näringslivet.
Men det är inte helt svart eller vitt; företag tar i viss mån över uppgifter som staten tidigare hade: tillhandahåller sjukhus (gruvföretag i hiv-drabbade Sydafrika), skolor och bostadsområden. Vilken roll spelar företagen egentligen?
Hertz lösning på hur vi kan komma undan en planet där företagen sätter agendan är inte helt trovärdig, eftersom det verkar en aning svårgenomförbart, men hennes analys av situationen är definitivt trovärdig och viktig att diskutera. Jag vill inte ha en värld där demokratin inget är värd och där vi inte längre kan förlita oss på ett samhälle för att ta hand om oss när vi blir gamla eller skröpliga!
Tänkvärt och diskussionsväckande. Läs!
Om tema år 2007 (3)
Uschnäej, jag kan inte bestämma mig. Eller jo, temat i år vad gäller min läsning får bli Bra Böcker. Jag går förälskad hem från bibblan varje gång nu och det enda böckerna har gemensamt är just att de är Bra Böcker.
Jag har gått och funderat och grunnat på det här med temaår. Jag tycks vara inne i ett flow där det bara dräller ner bra böcker i min närhet och jag vill inte förstöra det genom någon som helst styrning. Läsning för mig är njutning, njutning, njutning och jag vill att det så ska förbli.
Så mitt temaår blir inte mer specifikt än så. Bra Böcker. :)
Jag har gått och funderat och grunnat på det här med temaår. Jag tycks vara inne i ett flow där det bara dräller ner bra böcker i min närhet och jag vill inte förstöra det genom någon som helst styrning. Läsning för mig är njutning, njutning, njutning och jag vill att det så ska förbli.
Så mitt temaår blir inte mer specifikt än så. Bra Böcker. :)
"Tillsammans är man mindre ensam" av Anna Gavalda
Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva den här boken, så att det framkommer hur magisk den är och hur förälskad jag är i den! Det här är en sådan bok vars fantastiskhet jag inte vill förstöra genom att läsa något annat av Gavalda, för att magin kring karaktärerna ska förbli intakt. Jag vill inte veta att hon har diktat fram andra karaktärer i andra sammanhang. De här fyra ska få leva i fred.
Fyra karaktärer kommer, av olika anledningar, att bo i en stor våning i Paris. Philibert bebor den åt sina släktingar, medan en arvstvist utreds (om just vem som ska få äga våningen). Han har en inneboende, Franck, en kock som endast arbetar och hälsar på sin gamla mormor och har dåligt samvete för att han inte hälsar på henne tillräckligt ofta. Och så Camille. Utbrända Camille som först bor i en utkyld vindskammare och försörjer sig som städerska, men som av barmhärtige Philibert blir nedburen till våningen och värmen när hon försöker överleva influensan. Och sen kommer Franks mormor dit.
Och boken går ut på att de lever tillsammans; kryper ur sina skal och börjar lära känna varandra; skava sina personligheter mot varandra; hantera utbrotten, vänligheten, förtroendena som skaven innebär. Ett tag in i boken så väcks nyfikenheten kring varje person. Varför är Franck så ohövlig? Varför är Camille egentligen utbränd? Och hur ska det gå när de allihop är så olika och ska försöka samsas i den där våningen? Vem är egentligen Philibert med sina stora historiekunskaper?
Den här boken läser man för att lära känna personerna. För att man vill tillbringa mer tid tillsammans med dem och se hur de utvecklas; för att man vill gå omkring i våningen och utforska alla gamla rummen, för att man så innerligt önskar att man kunde smaka Francks mat och för att de är så älskvärda allihopa. De är så mänskliga, så söta och gör såna underbara, älskvärda saker. Tillsammans och var för sig.
Samtidigt ville jag inte läsa vidare, för oundvikligen kommer den ju att ta slut. Och då är ju umgänget också till ända. Vilket då faktiskt var nästan det värsta som skulle kunna hända. Men nyfikenheten vann och jag läste vidare. Och blev irriterad, förälskad, förbannad, sorgsen och till slut väldigt väldigt lycklig av den här boken. Och lite besviken för att de inte finns på riktigt :(
Fyra karaktärer kommer, av olika anledningar, att bo i en stor våning i Paris. Philibert bebor den åt sina släktingar, medan en arvstvist utreds (om just vem som ska få äga våningen). Han har en inneboende, Franck, en kock som endast arbetar och hälsar på sin gamla mormor och har dåligt samvete för att han inte hälsar på henne tillräckligt ofta. Och så Camille. Utbrända Camille som först bor i en utkyld vindskammare och försörjer sig som städerska, men som av barmhärtige Philibert blir nedburen till våningen och värmen när hon försöker överleva influensan. Och sen kommer Franks mormor dit.
Och boken går ut på att de lever tillsammans; kryper ur sina skal och börjar lära känna varandra; skava sina personligheter mot varandra; hantera utbrotten, vänligheten, förtroendena som skaven innebär. Ett tag in i boken så väcks nyfikenheten kring varje person. Varför är Franck så ohövlig? Varför är Camille egentligen utbränd? Och hur ska det gå när de allihop är så olika och ska försöka samsas i den där våningen? Vem är egentligen Philibert med sina stora historiekunskaper?
Den här boken läser man för att lära känna personerna. För att man vill tillbringa mer tid tillsammans med dem och se hur de utvecklas; för att man vill gå omkring i våningen och utforska alla gamla rummen, för att man så innerligt önskar att man kunde smaka Francks mat och för att de är så älskvärda allihopa. De är så mänskliga, så söta och gör såna underbara, älskvärda saker. Tillsammans och var för sig.
Samtidigt ville jag inte läsa vidare, för oundvikligen kommer den ju att ta slut. Och då är ju umgänget också till ända. Vilket då faktiskt var nästan det värsta som skulle kunna hända. Men nyfikenheten vann och jag läste vidare. Och blev irriterad, förälskad, förbannad, sorgsen och till slut väldigt väldigt lycklig av den här boken. Och lite besviken för att de inte finns på riktigt :(
Ljuger jag?
Expressen har en artikel om att folk ljuger om vilka böcker man har läst. De har oxå ett test som jag förstås inte kunde låta bli att göra (överstrukna böcker jag har läst):
1. "Jack" av Ulf Lundell. En crush jag hade sade att det här var den bästa bok han nånsin läst, så jag sprang glad i hågen o lånade den. Kom typ 20 sidor och har aldrig gjort om försöket..
2. "Utvandrarna" av Vilhelm Moberg. Gud vad jag älskade utvandrarserien. Plöjde den en sommar i högstadiet
3. "Hemsöborna" av August Strindberg.
4. "Nässlorna blomma" av Harry Martinsson.
5. "Röde Orm" av Frans G Bengtsson.
6.Arn-böckerna av Jan Guillou. Plöjde de här oxå, faktiskt. Och hade lite svårt att inte bli kär i Arn :)
7."Sagan om ringen"-trilogi av JRR Tolkien. Om ljudböcker räknas, så har jag kommit halvvägs. Men jag somnar om jag läser dem som bokböcker.
8. "Krig och fred" av Leo Tolstoj.
9. "Svindlande höjder" av Emily Brontë. Jag har haft den stående i bokhyllan rätt länge nu..räknas det?
10. "Män är från mars, kvinnor från Venus" av John Gray.
11."1984" av George Orwell. Även den plöjde jag nånstans i högstadiet.
12. "Lysande utsikter" av Charles Dickens.
13."Harry Potter och de vises sten" av J K Rowling. Är det här oxå en klassiker?
14."Jane Eyre" av Emily Brontë. Fick låna den här av min högstadielärare i engelska. En av mina första höjdarupplevelser vad gäller läsning på andra språk än svenska.
15."Da Vinci koden" av Dan Brown. Är den här en klassiker?! Var mest imponerad över hur han skapar spänning.
16."Anne Franks dagbok" av Anne Frank. Även den slukade jag i högstadiet när vi hade läst om förintelsen. Var illamående länge efteråt.
1. "Jack" av Ulf Lundell. En crush jag hade sade att det här var den bästa bok han nånsin läst, så jag sprang glad i hågen o lånade den. Kom typ 20 sidor och har aldrig gjort om försöket..
3. "Hemsöborna" av August Strindberg.
4. "Nässlorna blomma" av Harry Martinsson.
5. "Röde Orm" av Frans G Bengtsson.
6.
7.
8. "Krig och fred" av Leo Tolstoj.
9. "Svindlande höjder" av Emily Brontë. Jag har haft den stående i bokhyllan rätt länge nu..räknas det?
10. "Män är från mars, kvinnor från Venus" av John Gray.
11.
12. "Lysande utsikter" av Charles Dickens.
13.
14.
15.
16.
Humörfix!
Idag har jag haft en riktigt seeeg dag. Har känt mig helt avstängd och gått omkring som en zombie hela dagen, utan det minsta geist eller engagemang. Tog mig iaf iväg till bibblan framåt halvtresnåret på jakt efter Riktigt Bra Böcker. Efter att ha förlorat mig i lite tidningsläsning i bibblans fantastiska fåtöljer i en timme, så kom jag hem med tre riktiga kap! En lyckad eftermiddag på bibblan kan verkligen höja mitt humör med flera flera grader!
Jag älskar att få böcker rekommenderade av människor man vet har bra smak i böcker. Gå iväg till bibblan, gå till hyllan och läsa -inte fuska och först kolla i katalogen om den finns inne, utan direkt iväg till hyllan. Finns den inte där, så kollar man i katalogen. Är den utlånad, så går man vidare till nästa titel på listan. Bättre än julafton, tycker jag! :)
Dagens kap:
Parfymen av Patrick Süskind. På tal om bra böcker hemma hos kloka och goda vänner dök den här upp och den kommer visst som film oxå här framöver. Jag riktigt längtar efter att öppna den.
Ensamhetens brunn av Radclyffe Hall. Jag är förtjust i böcker om sent 1800-tal, tidigt 1900-tal och gärna om radikala kvinnor. Att den här dessutom sägs vara lesbiskhetens bibel (Irish Times) och att insidan av första pärmen innehåller praise från när den kom ut, gör bara att den känns ännu underbarare. Bokhorornas fel att den här fick följa med hem ;)
Doktor Glas av min vän Söderberg. Stod inte alls långt ifrån Parfymen,så den fick oxå följa med hem. Får se om jag tycker bättre om den här än mitt första möte med Hjalmar.
Vet inte vilken av dem jag ska börja med, bara...får se när de ligger där på nattuksbordet vilken som ser mest lockande ut...
Jag älskar att få böcker rekommenderade av människor man vet har bra smak i böcker. Gå iväg till bibblan, gå till hyllan och läsa -inte fuska och först kolla i katalogen om den finns inne, utan direkt iväg till hyllan. Finns den inte där, så kollar man i katalogen. Är den utlånad, så går man vidare till nästa titel på listan. Bättre än julafton, tycker jag! :)
Dagens kap:
Parfymen av Patrick Süskind. På tal om bra böcker hemma hos kloka och goda vänner dök den här upp och den kommer visst som film oxå här framöver. Jag riktigt längtar efter att öppna den.
Ensamhetens brunn av Radclyffe Hall. Jag är förtjust i böcker om sent 1800-tal, tidigt 1900-tal och gärna om radikala kvinnor. Att den här dessutom sägs vara lesbiskhetens bibel (Irish Times) och att insidan av första pärmen innehåller praise från när den kom ut, gör bara att den känns ännu underbarare. Bokhorornas fel att den här fick följa med hem ;)
Doktor Glas av min vän Söderberg. Stod inte alls långt ifrån Parfymen,så den fick oxå följa med hem. Får se om jag tycker bättre om den här än mitt första möte med Hjalmar.
Vet inte vilken av dem jag ska börja med, bara...får se när de ligger där på nattuksbordet vilken som ser mest lockande ut...
Om tema år 2007 (2)
Jag kan inte bestämma mig för nåt specifikt tema just, men jag gillar tanken på att i förväg bestämma vilka böcker man ska läsa. Så jag har tänkt och läst bokbloggar och jag har ett par poster klara:
Ska man tala om något slags tema, så är det romaner som inte är skrivna idag. Fortsättning följer...
Det var länge sen jag uppdaterade här. Det här känns lite som en läslogg och jag har ju inte läst så mycket på sista tiden, vilket ju reflekteras här. Men det kommer, det kommer.
- Kameliadamen av Alexander Dumas d.y. För att jag när jag var liten ett tag kallades Kameliadamen; för att jag aldrig har läst boken och nu faktiskt tänkte ta chansen. Och för att bokhororna har inspirerat mig.
- Ensamhetens brunn av Radclyffe Hall. Återigen har de varit framme och jag blir inspirerad!
- Idioten av Dostojevsky. För att jag fick ett gallrat exemplar av mamma som hon visst hade dubletter av och för att jag är lite nyfiken på den.
Ska man tala om något slags tema, så är det romaner som inte är skrivna idag. Fortsättning följer...
Det var länge sen jag uppdaterade här. Det här känns lite som en läslogg och jag har ju inte läst så mycket på sista tiden, vilket ju reflekteras här. Men det kommer, det kommer.
Jag är en sån listjunkie :)
Lista snodd på uppmaning av Bokhoras Johanna L
När skaffade du ditt första bibliotekskort?
Oj, det var kanske i lågstadiet. Jag och systern och mamman gjorde länge gemensamma biblioteksräder var tredje vecka och då lånade vi allt på mammans kort. Men jag tror det var i lågstadiet jag fick mitt eget; i samband med en skolutflykt till bibblan.
När kramade du en bibliotekarie senast?
Om det räknas att en nära släkting nästan är bibliotekarie, så var det strax före jul. Nån annan skulle jag inte våga krama, även om de är snälla.
Vad sa du senast till en bibliotekarie?
"Tack", tror jag.
När var du på ett bibliotek senast?
Hm, förra torsdagen.
Vilka bibliotek har du varit på i år?
Ett. Stadsbibblan här i stan.
Hur mycket böter har du fått som högst?
90 kr. Jag skäms. Det har jag inte berättat för min mamma bokmalen, det skulle hon aldrig förlåta mig för.
Vilka låneböcker har du hemma just nu?
Hm, "Tillsammans är man mindre ensam" av Anna Gavalda, "Mitt första liv" av Bodil Malmsten och "Gatusångerskan Omatsus äventyr" av Hikosaku Kubota
Hur många lånekort har du?
Ett på stadsbibblan, ett på universitetets bibbla, ett på Stadsbibblan i Uppsala, ett på bibblan hemhemma =4
Längsta tid du har struntat i att lämna tillbaka en bok?
Tre veckor, kanske. Nu i samband med flytten har det blivit lite längre, på grund av....ja, flyttmojs.
Älsklingsbibliotek?
Uppsalas stadsbibbla. Som jag alltid hade tänkt mig att en bibbla skulle vara :)
Älsklingsbok att låna om?
Sist var det nog nån i Guillous Hamiltonserie.. Jag är duktig på att låna om böcker, mest för att jag är lite för lat för att komma mig iväg till bibblan bara för att lämna igen böcker. Det är mycket roligare att LÅNA dem :)
När skaffade du ditt första bibliotekskort?
Oj, det var kanske i lågstadiet. Jag och systern och mamman gjorde länge gemensamma biblioteksräder var tredje vecka och då lånade vi allt på mammans kort. Men jag tror det var i lågstadiet jag fick mitt eget; i samband med en skolutflykt till bibblan.
När kramade du en bibliotekarie senast?
Om det räknas att en nära släkting nästan är bibliotekarie, så var det strax före jul. Nån annan skulle jag inte våga krama, även om de är snälla.
Vad sa du senast till en bibliotekarie?
"Tack", tror jag.
När var du på ett bibliotek senast?
Hm, förra torsdagen.
Vilka bibliotek har du varit på i år?
Ett. Stadsbibblan här i stan.
Hur mycket böter har du fått som högst?
90 kr. Jag skäms. Det har jag inte berättat för min mamma bokmalen, det skulle hon aldrig förlåta mig för.
Vilka låneböcker har du hemma just nu?
Hm, "Tillsammans är man mindre ensam" av Anna Gavalda, "Mitt första liv" av Bodil Malmsten och "Gatusångerskan Omatsus äventyr" av Hikosaku Kubota
Hur många lånekort har du?
Ett på stadsbibblan, ett på universitetets bibbla, ett på Stadsbibblan i Uppsala, ett på bibblan hemhemma =4
Längsta tid du har struntat i att lämna tillbaka en bok?
Tre veckor, kanske. Nu i samband med flytten har det blivit lite längre, på grund av....ja, flyttmojs.
Älsklingsbibliotek?
Uppsalas stadsbibbla. Som jag alltid hade tänkt mig att en bibbla skulle vara :)
Älsklingsbok att låna om?
Sist var det nog nån i Guillous Hamiltonserie.. Jag är duktig på att låna om böcker, mest för att jag är lite för lat för att komma mig iväg till bibblan bara för att lämna igen böcker. Det är mycket roligare att LÅNA dem :)