Nytt år?

Nyår och därmed nytt år närmar sig obevekligen och jag läser årssammanfattningar i bloggar och i tidningar. Den här boklådans nya år infaller ju i november, så min bokårssammanfattning är ju redan gjord (och kan läsas här). Jag konstaterar igen att jag har lärt mig en del om läsande under det gångna året och gjort en del väldigt trevliga bekantskaper, både bland författare och bland bloggare. Numera hämtar jag till exempel nästan all inspiration till läsande från bokbloggar jag läser.

Till det ickeboklådiga nyåret hat Fantastiskheten och jag traditionsenligt (för fjärde gången iaf) bjudit in människor vi tycker mycket om till att fira in det nya året med oss över god mat och dryck. All mat och dryck är inhandlad; menyn är provlagad (med godkänt resultat); lägenheten är så gott som färdigstädad; sovplatser till övernattande gäster är ordnade; gästerna förvarnade om både hund och fyraåring; planen för morgondagen är uppdragen och allt är därmed under så god kontroll som kan förväntas.

De mesta förberedelserna har gjorts tillsammans med Jan Guillou och Eva Tanguy. Jag fick nämligen en mp3-spelare i julklapp och lyssnar på Fantastiskhetens julklapp "Fienden inom oss"! Att storhandla igår med Guillou i öronen var en succé! All stress rinner som av mig, allt avskärmande som i vanliga fall tar det mesta av min energi görs av Thomas Bolme -uppläsaren- och detta med enbart positiva bieffekter. Det var nästan så att jag tyckte att Fantastiskheten störde när han slöt upp för att hjälpa till... ;)

Jag utnämner härmed mp3-spelare och "Fienden inom oss" till årets julklapp -GPS:en kan slänga sig i väggen!

Imorgon tänker jag äta, umgås och dricka gott, så jag önskar därför redan nu ett GOTT NYTT ÅR!!

mooot lapphelvetet

Idag tar jag med mig min Fantastiskhet och åker upp till lapphelvetet för att fira jul. Vi hoppas på att få landa även fast det tycks blåsa en del där uppe och att det blir en avslappnad och bokelig jul (trots alla som sliter i en och vill umgås och proppa i en mat). Jag tror inte jag kommer att blogga nåt mer innan mellandagarna, så för säkerhets skull:

Glaedelig jul! =)

Så mycket läsning, så lite tid!

I födelsedagspresent fick jag Doris Lessings "Martha Quest" som påbörjades igår på väg ut till julklappsshopping (jag önskade att bussen aldrig skulle komma fram!), hem från bibblan följde "Säg det inte till någon" (om unga flickors slaveri i Magdalenatvätterierna på Irland), "Mina första nittio år "(biografi om väldigt spännande människa) och "Tätt intill dagarna" av Mustafa Can. På sängbordet låg redan Couplands "Microslavar" och "Dores Bibel" av Torgny Lindgren.

Min bokbok fortsätter dessutom att fyllas på av intressanta titlar som jag genast vill kasta mig över.

Mitt i vintermörkret orkar jag ju knappt med min egen vardag, när ska jag hinna läsa allt det här? Hur gör ni? När får ni tid/tar ni er tid att läsa?

(Och det här kvalificerar nog in som dagens i-landsproblem ;)

Nu äntligen: Thumbthing

Äntligen!

Idag hittade jag äntligen
Thumbthing på Akademibokhandeln! Som jag har letat! Hem fick den följa och nu inviger jag den i Mustafa Cans "Tätt intill dagarna". Mucho praktisk liten sak som mina tummar kommer att uppskatta -ingen mera bokuppspretarkramp i tummarna här inte!

Och jo, Johanna (som i min efterlysning frågade hur praktisk den är iom att man ju ändå vänder sidor rätt ofta) den är helt klart användbar och inte alls så i vägen som jag trodde när det ska vändas blad. Än har jag dock inte riktigt hittat balansen så att jag kan hålla boken med en hand, utan har den andra handen lite som stöd (enhandsfattning =mitt mål). Icke desto mindre är plastplutten ändå praktisk.

39 riksdaler på Akademibokhandeln, tips tips :)

Har ni testat Thumbthing? Hur funkar den för er?

Om om hade varit.

Min ål tajm sömnfixare har länge varit en begagnad Röda Rummet jag en gång fick av mamma. Den har varit ett utmärkt sömnmedel, eftersom den är så förbaskat trååkig! Jag vet att jag tyckte hans skildring av byårkratin var fullständigt lysande och tror att jag har läst ut den (fast det kan lika gärna ha varit så att jag somnade och boken helt enkelt föll igen).

Nu läser jag hos
Ika att Röda Rummet finns som ljudbok med Per Myrberg som uppläsare, blir förtjust och planerar en omläsning. Strindberg böör man ju ändå ha läst, tänker jag. Tills jag kommer på att jag tänker på Per MORberg ( hemsida).

Jag hyser ett slags hatkärlek till karln. Aj löööv se honom laga mat på TV, trots att han drar honingskladdiga fingrar i håret och kan vara allmänt äcklig i köket -han är så rått...hm, sexig! Han gör dessutom sina roller så fruktansvärt bra (psykopaten Viggo i Rederiet, tex). Det där köksäckliga och det faktum att han mest spelar psykopatiga roller gör mig lite fundersam på vad han är för sort egentligen...

Strindberg hade blivit så mycket mer uthärdlig (jag hade kanske tom uppskattat honom..) om jag lyssnande hade fått blunda och tänka mig att Peran verkligen satt i samma rum som mig och läste Röda Rummet bara för mig. Efter att han slängt ihop en citronfromage till mig. Åååh.

Nu kommer det inte att ske. Aldrig. Någonsin. Varför, Per Morberg, har inte du läst in Röda Rummet? Du kan få göra det i mitt vardagsrum, jag kan bistå med kaffe, smäktande "åååhn" och kanske tom citronfromage. Slå mig en signal bara, så fixar vi det!

Och dumma dumma Per Myrberg som heter nästan likadant...