Dagens belöning
Nu är det mycket med det jordiska. Jag ägnar mina dagar åt att läsa och tänka kring ekonomiska rapporter på engelska och det är så överjordiskt tråkigt! Mycket skönlitteratur ryms heller inte för när jag slutar tänka uppsats, då somnar jag.
Jag arbetar efter filosofin att tråkigt, men genomfört, arbete rikligen ska belönas. Dagens belöning bestod i ett besök på bibblan på förmiddagen och stans godaste chokladboll och eukalyptuste till Till Salu nu ikväll.
Biblioteksronden resulterade i Postverket av Charles Bukowski och Den stängda boken av Jette A. Kaarsbol. Jag är lite svag för 1800-talsromaner och historier om små människor i samhället. Återkommer med omdömen!
Båda författarna är fullständigt okända för mig, så jag ser mycket fram emot att Söderbers Den allvarsamma leken ska ta slut, så jag kan slänga mig över någon av dessa. Egentligen var jag ute efter böcker av John Steinbeck, men det var visst fler än jag som ville läsa hans böcker, så jag fick sjå mig.
Bild: Postverket -Lindelöws Bokförlag, Den stängda boken -Bokus
Jag arbetar efter filosofin att tråkigt, men genomfört, arbete rikligen ska belönas. Dagens belöning bestod i ett besök på bibblan på förmiddagen och stans godaste chokladboll och eukalyptuste till Till Salu nu ikväll.
Biblioteksronden resulterade i Postverket av Charles Bukowski och Den stängda boken av Jette A. Kaarsbol. Jag är lite svag för 1800-talsromaner och historier om små människor i samhället. Återkommer med omdömen!Båda författarna är fullständigt okända för mig, så jag ser mycket fram emot att Söderbers Den allvarsamma leken ska ta slut, så jag kan slänga mig över någon av dessa. Egentligen var jag ute efter böcker av John Steinbeck, men det var visst fler än jag som ville läsa hans böcker, så jag fick sjå mig.
Jag stod och höll i och fingrade på Orbitór. Vänster Vinge som Bokhoras Caroline tipsar om och längtar till. Men när jag läste ordet "postmodern" på baksidan, så var jag inte lika säker på att jag ville läsa den, faktiskt... Sociologin har lärt mig att vara lite skeptisk sammanhang när det ordet är med, så jag inväntar nog Bokhorarecensionen innan jag lånar den.
Bild: Postverket -Lindelöws Bokförlag, Den stängda boken -Bokus
Däckad
Måndag igen. Min tänkta heldag i studieflitens tecken förkortades hastigt och mycket bryskt när vi sent igår kväll upptäckte att körförbud på bilen hade inträtt. GAAH! Besiktning bokades, så morgonen/förmiddagen idag ägnades åt bilstädning, -tvätt och -besiktning. Klev upp apatidigt bara för att hinna allt som hinnas skulle, så jag har varit heltrött hela dagen.
Så trött att min avslappningsövning på golvet i arbetsrummet urartade till en tupplur på ca 90 minuter. Däckad på golvet, alltså ;)
Min nya arbetsplats vid fönstret känns i alla fall väldigt inspirerande: det ljusa skrivbordet, bokhyllan precis bredvid och så dagsljus som silas genom grenarna på björken utanför fönstret. Rofyllt, ljuvligt ljust och oerhört plugg-inspirerande, faktiskt. Har börjat "arbetsklä" mig även när jag sitter hemma och pluggar och i jeanskjol, kalasbyxor och V-ringad tröja kände jag mig riktigt studentig :) Fick komplettera med benvärmare, kofta och handledsvärmare efter lite stillasittande. Mysigt!
Har pysslat lite med uppsatsens empiridel idag och den gnagande misstron på projektet som jag tidigare haft, har börjat ge sig. Jag ser mer och mer ämnets potential och känner att jag har en del att säga i ämnet. Nu har jag dessutom kommit så långt att jag kan förklara för nyfikna vad jag skriver om. Lyckades få igång en riktigt bra diskussion i kollektivmatsalen ikväll (som förresten serverade kusligt god sötpotatisgojs), utan alltför många facktermer. Roligt.
Nu ska jag dricka en kopp grönt te och göra en tidig kväll inför handledningen i morgon förmiddag!
Så trött att min avslappningsövning på golvet i arbetsrummet urartade till en tupplur på ca 90 minuter. Däckad på golvet, alltså ;)
Min nya arbetsplats vid fönstret känns i alla fall väldigt inspirerande: det ljusa skrivbordet, bokhyllan precis bredvid och så dagsljus som silas genom grenarna på björken utanför fönstret. Rofyllt, ljuvligt ljust och oerhört plugg-inspirerande, faktiskt. Har börjat "arbetsklä" mig även när jag sitter hemma och pluggar och i jeanskjol, kalasbyxor och V-ringad tröja kände jag mig riktigt studentig :) Fick komplettera med benvärmare, kofta och handledsvärmare efter lite stillasittande. Mysigt!
Har pysslat lite med uppsatsens empiridel idag och den gnagande misstron på projektet som jag tidigare haft, har börjat ge sig. Jag ser mer och mer ämnets potential och känner att jag har en del att säga i ämnet. Nu har jag dessutom kommit så långt att jag kan förklara för nyfikna vad jag skriver om. Lyckades få igång en riktigt bra diskussion i kollektivmatsalen ikväll (som förresten serverade kusligt god sötpotatisgojs), utan alltför många facktermer. Roligt.
Nu ska jag dricka en kopp grönt te och göra en tidig kväll inför handledningen i morgon förmiddag!
"The meaning of everything" av Simon Winchester
Bild: OUP Det här är historien om hur the Oxford English Dictionary kom till.
En bok om en ordbok kan väl låta sådär rolig, men den här boken är underbar! Hur kartlägger man ett språk egentligen? Hur fixerar man det? Och hur samlar man in orden och alla dess betydelser? Och vem ska man övertyga att finansiera kalaset? Ingen hade tidigare försökt sig på ett projekt i den här storleken (även om OED inte var den första i sitt slag, så var den den första i sin storlek). Och hur lyckas man hålla ihop ett projekt som till slut sträcker sig över 68 år?
Den här boken om den här ordboken är inte tråkig någonstans: 250 sidor svischar förbi. Att göra en sammanställning av ett språks alla ord (inklusive dessas etymologi) i en tidsålder där databaser, Internet, mail, telefon och fax naturligtvis inte fanns, (men förstås hade underlättat hanteringen oerhört ) är i sig en fantastisk bedrift och författaren gör den rättvisa genom sitt sätt att berätta historien. Dessutom får vi stifta bekantskap med den en hel armé av obetalda (!) arbetare som kartlägger orden från platser jorden runt och den hoper ganska eccentriska karaktärer som sammanställer allt. Tillsammans gör de hela projektet möjligt.
Den här boken är skriven på underbart torr brittisk engelska, genuint faktasmäckad och med bilder av de män och kvinnor som ägnade (delar eller hela) sina liv åt att sammanställa det engelska språkets ord i ett enda verk.
Jag har aldrig tidigare ställt mig frågan hur man gör en ordbok. Och det är nästan så att jag önskar att jag hade den här boken oläst.
"Teacher man" av Frank McCourt
Bild: megastore.se
Alltså, jag vet inte riktigt hur jag ska karaktärisera den här boken. McCourt (som även skrivit Angela's Ashes och 'Tis ) berättar här om sina 30 år som lärare i New Yorks high schools. Historier om elever varvas med redogörelser för hans misslyckade äktenskap, hans känsla av underlägsenhet och dåliga litterära kunskaper. Och förstås hans tankar om vad undervisning är och hur man överlever i ett klassrum. Sedd som korta historier eller ögonblicksbilder är boken välskriven, precis som hans tidigare böcker och humorn är också densamma. Jag tror den är tänkt som en slags avslutning, där han sammanfattar vart han har kommit i livet.
Problemet är bara att jag fortfarande inte vet om han har kommit nånstans. Och boken är slut!
I Harper Perennialutgåvan finns längst bak en intervju med McCourt, där han medger att den här boken är skriven "after I was a bigshot, bestselling author". Han säger oxå att boken inte var lika lättskriven som de tidigare och att det var en större urvalsprocess. Och det märks. Jag hittar ingen riktig röd tråd och det är svårt att komma in i läsningen, för jag funderar hela tiden vart handlingen ska ta vägen. Det märks såklart att det är ett urval, men jag funderar hur urvalet gjorts: vilken är ramen tänkt att vara, hur ska de små historierna bindas ihop. Vad är det som knyter ihop alltihopat?
Fast visst, kanske ligger en poäng i det förvirrade, för unge McCourt känns lite förvirrad själv i sin lärargärning. Och faktiskt lite grann i livet, med. Eller så ger boken det intrycket för att den är förvirrad till sitt upplägg...ja, förvirrad är i varje fall nyckelordet.
Jag älskade Angelas ashes och 'Tis, så mina förväntningar var förstås ställda därefter. Jag älskar välskrivna, välberättade historier, men den här gången blev jag gruveligt besviken, faktiskt. Det var länge sen jag läste en så välskriven bok som inte känts väl genomtänkt. Och det är så synd: efter 'Tis var jag så nyfiken på vart han tog vägen i livet och vad han gjorde av sin vistelse i Amerika och en tredje bok är ju jordens chans att ge mig svar på de frågorna. Och jo, svar har jag väl i och för sig fått, men boken lämnar en fadd smak efter sig. Och en tomhet. Jag hade väntat mig en lika rik och mättande läsupplevelse som hans två tidigare böcker, men tji fick jag. Varför tycker så många om den här boken?
Iskallt och stenhårt av Rickard Flinga
"Ta inte livet för givet. Jag såg inte månen eller stjärnorna på tretton år" skriver Flinga. Han satt 20 år i Texas fängelser och det här är boken om den tiden. Jag fascineras av brottslingar, psykopater och mördare och har länge varit nyfiken på hur de tänker, eftersom de bryter mot samhällets normer. Det här är en osentimental skildring av Flingas barndom och hur han hamnade i fängelse; tiden där och framförallt hans kamp för att komma därifrån.
Född och uppväxt i USA har han ändå kontakter med Sverige och vill bli utlämnad hit. Frustrationen över det byråkratiska i hanteringen av hans ärende på den svenska sidan är olidlig och likaså upptäckten att svenska myndigheter helt avfärdar hans kunskap om det amerikanska rättssysstemet, något som faktiskt skulle kunna snabba på hanteringen och hans ankomst till Sverige.
Flingas historia är rättfram och utan självömkan. Det här är en historia om att "ta tag i sitt liv", men oxå en skildring av ett amerikanskt fängelse (och en hel del intressant fakta om det amerikanska fängelsesystemet).
Han har all min respekt. Läs boken.
Född och uppväxt i USA har han ändå kontakter med Sverige och vill bli utlämnad hit. Frustrationen över det byråkratiska i hanteringen av hans ärende på den svenska sidan är olidlig och likaså upptäckten att svenska myndigheter helt avfärdar hans kunskap om det amerikanska rättssysstemet, något som faktiskt skulle kunna snabba på hanteringen och hans ankomst till Sverige.
Flingas historia är rättfram och utan självömkan. Det här är en historia om att "ta tag i sitt liv", men oxå en skildring av ett amerikanskt fängelse (och en hel del intressant fakta om det amerikanska fängelsesystemet).
Han har all min respekt. Läs boken.
Skärpning nu, fröken!
Klockan visar att en stor del av dagen har gått.
Jag har skrivit exakt noll ord på uppsatsen.
Däremot har jag tänkt exakt två tankar om den: 1) jag får nog läsa om en stor del av empirin, eftersom jag nu har fått riktig kläm på metoden; 2) jäj, handledning på tisdag -härligt.
Det jag istället hunnit med är att duscha; upptäcka att Fantastiskheten som jag bor med har ätit upp alla havregryn, så att jag måste TÄNKA på frukost (annars går det där med gröten per automatik..); boka flyg- och tågbiljetter hemhem veckan innan jul, skriva en massa saker i min nya fina almanacka och läsa favvobloggarna.
För att inte tala om sovmorgonen jag fick. Till halv tolv. Hur ska det bli nån uppsats av det här? Och hur ska det bli en mogen och ansvarsfull människa av mig om jag inte tar mig i örat och blir lite mer disciplinerad? Det kan faktiskt vara så att jag behöver sova ut, så att äta frukost när andra äter lunch får jag nog helt enkelt acceptera, men att ha det som ursäkt för att inte skriva nåt överhuvudtaget på en hel dag, det funkar faktiskt inte. Så skärpning Camilla!
Jag har skrivit exakt noll ord på uppsatsen.
Däremot har jag tänkt exakt två tankar om den: 1) jag får nog läsa om en stor del av empirin, eftersom jag nu har fått riktig kläm på metoden; 2) jäj, handledning på tisdag -härligt.
Det jag istället hunnit med är att duscha; upptäcka att Fantastiskheten som jag bor med har ätit upp alla havregryn, så att jag måste TÄNKA på frukost (annars går det där med gröten per automatik..); boka flyg- och tågbiljetter hemhem veckan innan jul, skriva en massa saker i min nya fina almanacka och läsa favvobloggarna.
För att inte tala om sovmorgonen jag fick. Till halv tolv. Hur ska det bli nån uppsats av det här? Och hur ska det bli en mogen och ansvarsfull människa av mig om jag inte tar mig i örat och blir lite mer disciplinerad? Det kan faktiskt vara så att jag behöver sova ut, så att äta frukost när andra äter lunch får jag nog helt enkelt acceptera, men att ha det som ursäkt för att inte skriva nåt överhuvudtaget på en hel dag, det funkar faktiskt inte. Så skärpning Camilla!
Jag behöver ett stjärnfall!
På Adlibris kan man maila sina egenhändigt ihopknåpade önsklistor till nära och kära, så att de köper rätt böcker. Tips tips!
Min önskelista ser (än så länge) ut såhär:
*Tillsammans är man mindre ensam av Anna Gavalda. Stod och höll i den på Bokia häromdagen, men baksidestexten tilltalade mig inte alls, så jag ställde tillbaka den. Vad jag ångrar det!
*Allt av Martina Lowden. Jag har egentligen ingen uppfattning om vad boken handlar om, men den verkar helt fängslande. Så den måste vi prova. När den kommer ut, vill säga...
*Morden i Oxford av Guillermo Martinez. En deckare av en författare jag inte vet något om. En säljande baksidestext kan göra mycket.
*De ovanliga 2: Där friheten är viktigare än tryggheten av Åke Mokvist. Läste "De ovanliga", alltså första delen, hittade jag på av en slump på bibblan hemhemma, när jag egentligen bara skulle tvärgå in och lämna tillbaka några böcker. Jag blev sittande tills jag hade läst ut den och några år senare när den kom på bokrean, så fick den förstås följa med hem. Såklart är jag nyfiken på uppföljaren.
*Dannyboy och kärleken av Daniel Åberg. Jag känner en Daniel Åberg. Som nog inte är författare. Men det fick mig iaf att läsa om den här boken och, ja, jag vill bara ha den.
Min önskelista ser (än så länge) ut såhär:
*Tillsammans är man mindre ensam av Anna Gavalda. Stod och höll i den på Bokia häromdagen, men baksidestexten tilltalade mig inte alls, så jag ställde tillbaka den. Vad jag ångrar det!
*Allt av Martina Lowden. Jag har egentligen ingen uppfattning om vad boken handlar om, men den verkar helt fängslande. Så den måste vi prova. När den kommer ut, vill säga...
*Morden i Oxford av Guillermo Martinez. En deckare av en författare jag inte vet något om. En säljande baksidestext kan göra mycket.
*De ovanliga 2: Där friheten är viktigare än tryggheten av Åke Mokvist. Läste "De ovanliga", alltså första delen, hittade jag på av en slump på bibblan hemhemma, när jag egentligen bara skulle tvärgå in och lämna tillbaka några böcker. Jag blev sittande tills jag hade läst ut den och några år senare när den kom på bokrean, så fick den förstås följa med hem. Såklart är jag nyfiken på uppföljaren.
*Dannyboy och kärleken av Daniel Åberg. Jag känner en Daniel Åberg. Som nog inte är författare. Men det fick mig iaf att läsa om den här boken och, ja, jag vill bara ha den.
Boklada eller boklåda?
Jag hade först tänkt att det här skulle bli "Camillas boklÅda", men en boklada är inte dumt, faktiskt. En lada väggarna täckta av böcker, en stege så att man når till de översta hyllorna och i mitten jordens läsplats med mjuka öronlappsfåtöljer, varma plädar och lampor med gröna skärmar. Någon sorts förfriskningar bör oxå serveras, som te eller varm choklad, eller rödvin och choklad, allt efter humör eller väder ute...
Ja, jag har en tendens att romantisera. Kring böcker, hösten och fingervantar. Och te. Gärna i kombination.
Boklåda eller boklada. Tja, välj själva.
Ja, jag har en tendens att romantisera. Kring böcker, hösten och fingervantar. Och te. Gärna i kombination.
Boklåda eller boklada. Tja, välj själva.
Devirginated
Jahapp. Då har jag oxå en blogg.
Min förkärlek för böcker hoppas jag kommer att genomsyra läsningen här. Min ambition är att lista de böcker jag läser under ett år, för att se exakt hur många och vilken sorts böcker det är. Ett slags informell kartläggning d.v.s.
Läsningen av facklitteratur räknas förstås inte, för det står redan i referenslitteraturlistorna till uppsatser, seminarieuppgifter etc.. Nu är det min nöjes- och okynnesläsning som ska stå i centrum. Och det är då minsann på tiden att den får ta lite plats, för på sistone har jag bara kartlagt facklitteraturen (läs "skrivit uppsats"). Balans, min vän, balans.
Sen kommer det förstås att bli diverse blajjinlägg om att L. inte kom hem och hoppade i lövhögar med mig, utan envisas med att vara i Mexico en termin till. Eller att jag köpte kalendern i A5-format för att jag behöver öva mig på att ta plats här i tillvaron. Men det är smells you have to take, så att säga.
Dagens ord är knubbar. Ni vet de där träklumparna som står i bibblans bokhyllor som talar om vilken bokstav man är på "oac", "hce" etc. Det är knubbar. Sånt får man lära sig när man har känningar i bibblobranschen! Det ni!
Min förkärlek för böcker hoppas jag kommer att genomsyra läsningen här. Min ambition är att lista de böcker jag läser under ett år, för att se exakt hur många och vilken sorts böcker det är. Ett slags informell kartläggning d.v.s.
Läsningen av facklitteratur räknas förstås inte, för det står redan i referenslitteraturlistorna till uppsatser, seminarieuppgifter etc.. Nu är det min nöjes- och okynnesläsning som ska stå i centrum. Och det är då minsann på tiden att den får ta lite plats, för på sistone har jag bara kartlagt facklitteraturen (läs "skrivit uppsats"). Balans, min vän, balans.
Sen kommer det förstås att bli diverse blajjinlägg om att L. inte kom hem och hoppade i lövhögar med mig, utan envisas med att vara i Mexico en termin till. Eller att jag köpte kalendern i A5-format för att jag behöver öva mig på att ta plats här i tillvaron. Men det är smells you have to take, så att säga.
Dagens ord är knubbar. Ni vet de där träklumparna som står i bibblans bokhyllor som talar om vilken bokstav man är på "oac", "hce" etc. Det är knubbar. Sånt får man lära sig när man har känningar i bibblobranschen! Det ni!
"Efter attentatet" av Yasmina Khadra
Amine är kirurg i Tel Aviv och lever för sitt yrke och sin älskade hustru Sihem. Han får ta hand om de skadade efter det senaste självmordsattentatet. När han utmattad och efter stora bekymmer äntligen lyckas ta sig hem genom vägspärrarna har inte hans fru kommit hem.
Amines värld rasar i spillror när han kallas till sjukhuset och identifierar liket efter självmordsbombaren som sin älskade hustru. Han själv har aldrig tagit ställning till Israel-Palestinakonflikten och trott att hans fru varit likadan. Upptäckten att så verkligen inte var fallet är förkrossande och sökandet efter förklaringar blir nästan maniskt.
Gripande, fruktansvärd och oerhört tankeväckande; kring det komplexa i Israel-Palestinakonflikten, kring det brutala i dådet och motiven kring det fruktansvärda sättet att ta sitt liv. Amines förvirring kring det faktum att hans hustru plötsligt har fått en identitet som självmordsbombare (och nu alltså marty) och det förtvivlade sökandet efter fattbara svar är oerhört välskrivet, vältänkt och tankeväckande.
Amines värld rasar i spillror när han kallas till sjukhuset och identifierar liket efter självmordsbombaren som sin älskade hustru. Han själv har aldrig tagit ställning till Israel-Palestinakonflikten och trott att hans fru varit likadan. Upptäckten att så verkligen inte var fallet är förkrossande och sökandet efter förklaringar blir nästan maniskt.
Gripande, fruktansvärd och oerhört tankeväckande; kring det komplexa i Israel-Palestinakonflikten, kring det brutala i dådet och motiven kring det fruktansvärda sättet att ta sitt liv. Amines förvirring kring det faktum att hans hustru plötsligt har fått en identitet som självmordsbombare (och nu alltså marty) och det förtvivlade sökandet efter fattbara svar är oerhört välskrivet, vältänkt och tankeväckande.